- avslappnande spring

Kunde bara inte låta bli! Jag var bara tvungen att ge mig av och ta en träningsrunda idag med. När jag inte får ont i mina ben så njuter jag så av att springa. Detta låter säkert mycket konstigt i en del personers öron, men de som brukar löpträna förstår nog precis vad jag menar. Varje gång jag springer så vill jag uppnå det där stadiet då det känns som om jag skulle kunna hålla på och springa i evigheter. Undrar om det inte är just det som alla joggare vill uppnå och det är därför som vi drivs ut på löparbanan igen?! Ska kanske nämna att dagens löprunda slutade på 4 km. Det fick allt räcka med tanke på att det var tredje gången denna vecka som jag sprang.
Jag behöver även min löpträning som ett sätt att bli av med all inre spänning som byggs upp inom mig då det stundtals förefaller som om jag ständigt tjatar och tjatar på min lintott eller att vi bara bråkar. Ibland finns det inga vänliga ord, jag bemöts med tjurigheter och argsinthet då jag ber henne göra saker som måste bli gjorda. Det enda hon förefaller vilja göra är att sitta framför sin dator. Jag måste tjata om allt! Ja, allt från att göra läxor, till att stiga upp om morgonen, till att städa rummet, till att komma och äta, till att komma i tid till skolan, till att lägga in rena kläder i garderoben, till att ta en dusch, till att borsta håret...... ja, precis allt måste jag tjata om!
Ibland känner jag bara för att ge upp, ge mig av, ge upp min roll som mamma, kasta in handduken, skita i hennes väl och ve, inte bry mig om mitt ansvar att forma henne till en framtida ansvarsfull vuxen. Det tar så oerhört mycket på krafterna att vara ensam förälder till 100%. Aldrig få avlastning, aldrig få en paus från dessa strider som man är tvungen att utkämpa mot en obstinat tonåring. Ingen annan vuxen att hämta kraft ifrån eller prata om det jobbiga med. Och det är här min löpträning kommer in. När jag är ute och springer kan jag frigöra en massa energi, känna att kroppen blir lätt och ledig igen och det får mig att känna mig avslappnad efteråt. Därmed får jag nya krafter till att orka utkämpa nya strider med min kära lilla lintott. Såklart vill jag ju inte ge upp min mammaroll, jag vill ju min lintott det bästa eftersom hon är det bästa jag har!