- juldagar och influensa är förbi

Ja, julen den är förbi och julafton förlöpte lugnt och i trevligt sällskap. Vill gärna visa det fina pepparkakshus som min äldsta systerdotter och hennes pojkvän gjorde inför julen. De har själva ritat mallarna till huset, bakat ut pepparkaksdegen (iof köpt) och tagit ut bitarna och bakat dem i ugn för att därefter smycka det fint med hemmagjord kristyr och godis.

Titta bara så fint pepparkakshuset blev!

Vadå influensa förbi? Jo, både jag och min dotter blev allt bra sjuka efter att alla juldagar var överstökade. Så vi har legat här hemma i varsin hörna av soffan som några andra soffpotatisar och konstant snutit oss, hostat, snörvlat och tyckt allmänt synd om oss själva. (för visst har ingen annan någonsin varit så sjuka som vi varit...!) Den av oss som har orkat krypa ur soffan har fixat varmt te med honung och hämtat febernedsättande tabletter.
Nu är vi nog allt på bättringsvägen eftersom idag är första dagen som vi äntligen äter lagad mat sedan Annandag Jul. I förrgår åt vi chips med dippa, vilket var vår middag den dagen och även det enda vi åt. Igår fick vi i oss endast vaniljglass med chokladsås. Visst var inget av detta det mest nyttiga man kan välja att inta, men det är enkelt att stoppa i sig och kräver inget större arbetsinsats för att tillreda! Är man sjuk så har nöden ingen lag! Och varför måste man ständigt vara så himla helylle och ordentligt? Funkar det att stoppa i sig glass eller chips, ja , då gör man det?! :-)

- 24 december

Då är Julafton äntligen här. Alla julklappar är inköpta och god mat och trevligt sällskap väntar. Jag och min dotter firar jul tillsammans med min syster och hennes familj plus en del andra familjemedlemmar både från min och syrrans familj men även från min svågers sida.

Jag önskar alla mina läsare en riktigt härlig
God Jul!

- snäll mamma

Jag var en mycket snäll mamma och ställde upp för min dotter och stod och huttrade och frös utanför en glasbur placerad på Gustav Adolfs Torg i Malmö, där tre personer valt att låsa in sig under sex dagar och sända radio och samla in pengar till radiohjälpen till människor på flykt, dvs insamlingsprojektet "Musikhjälpen". Min dotter tycker då att Kitty som håller i TV-programmet "Hasses brorsas låtsassyrras kompis" och som var en av de tre personerna i buren, är hur cool som helst, så vad gör man inte för sin kära dotter för att hon ska få se denna Kitty samt panelen från TV-programmet, som kom och besökte Kitty i buren.
Vi gjorde även vår insats till insamlingen och min dotter skickade en låtönskning via sms som då resulterade i en donation av 50 kronor. Jag kan ju berätta att efter sex dagar lyckades de instängda i buren med bedriften att samla in hela tre miljoner! Wow! Det finns hopp om medmänskligheten! :-)

Bild på Kitty tagen med iPhone av min dotter

Paneldeltagarna 1 från "Hasses brorsas låtsassyrras kompis"

Paneldeltagarna 2 från "Hasses brorsas låtsassyrras kompis"

Men sen måste jag ju erkänna att min dotter fick vara snäll och stå med mig utanför buren dagen efter då jag fick nys om att en viss dansk skulle vara där inne. Ingen mindre än Mads Mikkelsen fick jag möjlighet att stå och "smådrägla" över. Och, såklart är han lika snyggful och sexig i verkligheten som på film! Mums!

- jordskalv i Skåne!

bild: sydsvenskans nättidning

Ja, men hallå, hur konstigt låter inte detta?! Smaka på det: "Skåne skakades av jordskalv"! Visst låter det underligt? Visst känns det udda att säga? Men det är sant och det hände denna morgon någon gång mellan sex och halv sju!

Och nu är det även bevisat att jag sover som en stock när jag sover. Jag brukar säga att jag sover som en klubbad säl när jag väl har somnat och det enda som kan väcka mig är väckarklockan vid rätt tidpunkt på morgonen. Och nu är det bevisat att det verkligen är så, för inte vaknade jag av jordskalvet i morse inte. Jag sov så gott och hade gett mig själv en kvarts sovmorgon, dvs klockan skulle ringa halv sju istället för kvart över sex, eftersom min söta lilla lintott är sjuk och skulle inte till skolan. Inte ens ett jordskalv kan väcka mig när jag sover! Det känns tryggt, innebär att jag tar min sömn på största allvar, något jag alltid har misstänkt att jag gör. Mest med tanke på att jag ytterst sällan brukar komma ihåg mina drömmar, blir väldigt glad de få gånger det inträffar.

I nättidningar och på radio har jag kunnat läsa och höra hur folk har beskrivit detta jordskalv; saker och ting skakade, fönster skallrade, en del personer hade trillade ur sängen (!), det bullrade och lät... Intressant! Även min syster som just denna vecka arbeta förmiddagspass fick uppleva skalvet, men hon beskrev det mer som ett muller och att tvålpumpen på handfatet skakade och rörde sig lite. Uppenbarligen har detta skalv upplevts helt olika, vilket säkerligen till viss del beror på hur nära skalvets epicentrum man varit, men till en stor del beror det nog även på varje människas egna förmåga att minnas en händelse och behovet av att krydda denna med lite extra attribut!

- julkort produceras i julverkstaden

Jag har idag hunnit med att skapa några julkort. Och som jag lovade förra helgen så skulle jag ladda upp lite bilder på de kort som jag skapar. Så här kommer min första skörd, håll till godo!
Som vanligt har jag tagit bilder med min inte-så-bra-kamera i iPhone:en.

Framsida på blått kort
Kanske framgår det på bilden att det är med 3D effekt på julkulan

Insida på blått kort

Två röda kort och deras framsidor

Insida för ett av de röda korten

Framsida
Blev mindre nöjd med de stämplade granarna.... hm...

Insida

Min dotters alster

Insida

*********************************************************

Min dotter skulle iväg på en klasskamrats födelsedagsparty idag. Vilket betydde för mig att skapa ett litet grattis-kort. Tycker att jag även kan dela mig av denna lilla skapelse som går i svart och silver, som passar en tjej på 11 år.

Framsida

Insida

- Lucia den 13 december

Lusse lelle, Lusse lelle elva nätter före jul
Nu äro vi hitkomna så näst före jul

eller kanske

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol'n förgät skuggorna ruva
Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia

eller varför inte

Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund
och tusen, tusen stråla ock på himlens djupblå grund

Kanske lyckades jag med att skapa lite luciastämning nu så här elva nätter före jul! Har just tittat på luciafirandet på SVT2 och hamnade därför i denna stämning. Kände ett behov av att dela med mig! Sändningen var från Malmö och därför lite extra kul. En del av sångerna sjöngs på ren skånska... undrar hur det togs emot av resten av Sverige? Några människor i detta avlånga land har ett visst behov av att ondgöra sig över den skånska dialekten.

- ny frisyr och ny jacka

Jag fick ett ryck idag och ansåg att det verkligen var dags att ta tag i min risbuske högst upp på skallen. Så jag knallade iväg till min frisör på vinst och förlust för att se om hon hade tid att ta emot mig. Och faktiskt, ibland har man turen på sin sida, så visst hade hon en liten lucka för att ta sig an mitt hår. Jag måste bara berätta att just min frisör, Studio H, heter salongen och den ligger på Föreningsgatan i Malmö inte så långt från Värnhemstorget, är så bäst! "K" ser direkt vad man klär i, hon är rakt på sak och säger direkt till om man kommer med ett förslag som man inte klär i. Plus att hon är himla trevlig så jag går därifrån med ett leende på läpparna både vad det gäller håret och det trevliga sällskapet. Så idag blev jag några nyanser ljusare (nej, inte platinablond om du tror det!) och med en lite nyare frisyr. Snyggt! Även min kära dotter fick sig en klippning, men det syns sällan så mycket på henne. Hon har inte så stort intresse av att förändra frisyr.
Jag gav mig själv en ny jacka idag. Kom fram till att jag inte skulle gå omkring och frysa i vinter trots allt. För någon vecka sedan var jag iväg och provade en jacka på Stadium, som jag, snål som jag är, egentligen tyckte var för dyr och därför köpte jag den aldrig då. Men nu efter några veckors överläggning med mig själv kom jag fram till att jag var värd att få känna mig varm i en ny vinterjacka denna vinter. Så sagt och gjort, ut i bilen och iväg till närmaste Stadium butik. Och se där, vilken tur jag hade då...! Jo, för det visade sig att de nu sålde ut jackan för halva priset! Det lönar sig att vara lite småsnål ibland och inte handla på studs utan helt enkelt avvakta tills man verkligen är mogen att göra ett inköp!
Se min nya jacka här på bilden bredvid. Bilden egentligen mest ämnad för "L" som har tjatat på mig att jag är värd en ny jacka! :-) Så, se, här är den nu!
Ti-hi-fniss!!

- still "gåing" strong

Jag har verkligen fått blodad tand vad det gäller att kunna lyckas med att minska i omfång. Så idag blev en repris av måndagen ur träningssynvinkel. Först en långprommis på lite mer än en timme med min goda väninnan. Och därefter en halvtimme på min steppmaskin. Kan tillägga att jag och steppmaskinen börjar bli bättre och bättre vänner. Det känns lite enklare och roligare för varje gång jag använder den.
De här promenaderna med min väninna har utvecklats till att bli riktigt trevliga och inte bara nyttiga. Kan ibland önska att vi hade möjlighet att kunna göra dessa prommisar varje vecka och inte bara varannan, mest därför vi har så mycket att prata om. Vi avhandlar både det ena och det andra ämnet, främst människonära saker som varför man är som man är, varför man reagerar som man gör, relationer till andra i sin omgivningen såsom familj, arbetskollegor, barn mm mm. Det känns så bra att ha någon att kunna prata om allt mellan himmel och jord. Vill därför bara säga "Tack L", för att du göra våra promenadstunder så trevliga! :-)

- mamma och dotter fikade

Idag tog min kära dotter och jag en mysig fika på stan. Det blev just idag, eftersom min dotter på eftermiddagen var på teater med sin klass, på Hipp närmare bestämt och såg "Zlatans leende". Och Hipp ligger inte så långt från mitt kontor nere i city i Malmö. Därför hämtade jag henne utanför teatern och vi gick iväg och fikade på ett fik som vi varit på tidigare.
Fiket har både gott kaffe, och goda italienska "mackor" plus att det är så där lagom litet och mysigt. Och jag upplever det inte sådär överdrivet "jättecoolt" och nerlusat med en himla massa coola personer! Personalen blir heller inte förfärad då jag önskar kaffe med vanlig mjölk, ingen trendig Caffe Latte. Jag tycker om att få kall mjölk i mitt kaffe så jag slipper vänta så himla länge innan jag äntligen kan få dricka mitt kaffe, jag har inte tålamod med att kaffet ska svalna. Därför en himla massa kall mjölk i mitt kaffe. :-)
Visst låter det mysigt att ha en mamma-dotter-fika-stund.. men hur mysigt kan det bli med en 11-åringen som glufsar i sig mackan, dricker upp sin varma choklad och sedan utbrister "Kan vi gå nu?!". Ja, ja... kanske om några år kan vi kanske sitta och mysa på ett fik under lite lugnare former och längre stund.
När vi promenerade från mitt kontor till det här fiket så passerade vi Gustav Adolfs Torg där det var julpyntat som vanligt vid denna tid på året. Jag passade på att ta några bilder med den-inte-så-bra-kameran i iPhone:n. De hade detta året smyckat träden på ett nytt sätt. Tyvärr framgår det nog inte tillräckligt hur fint det är i verkligheten.

PS. Idag har jag kämpat ordentligt på min steppmaskin. I sammanlagt en hel timme stod jag där och steppade och svettades!! Det var idag även dags att väga och mäta mig efter en veckas medvetet ätande och tränande. Jag kunde glädjande konstatera att jag har under den vecka som gått minskat med 1 kilo! DS.

- kämpar på

Jag kämpar på för att få bort min svullokänsla och förhoppningsvis också minska i vikt och omfång. I förra veckan köpte jag en programvara för att installera i min iPhone så att jag dagligen kan för in hur många kalorier jag har stoppat i mig plus ange hur många kalorier jag har förbränt i när jag har utövat olika former av träning. När man startar detta program anger man sin nuvarande vikt och sin målvikt och då räknas det ut hur många kalorier man får stoppa i sig per dag för att nå sin målvikt inom en viss tidsperiod. Jag ska ju erkänna att det var inte många kalorier jag får stoppa i mig dagligen för att nå min målvikt på tjugo veckor. Ja, ja... Men jag vill minska i omfång, jag vill bli lättare så det är väl bara att bita ihop.
Igår var jag ute och prommade i rask takt med en god väninna i över en timme. Därefter tog jag även en halvtimme på min lilla steppmaskin. Så nog fick jag förbränt kalorier allt. Och idag när min dotter var på scouterna fick jag mig ett ryck och lånade syrrans hund och stack ut och sprang med honom i 40 minuter! Det gick faktiskt bra trots mina fötter och ben som stundtals smärtar och stumnar. Fick för någon vecka sedan ett tips av en tidigare arbetskamrat att jag skulle försöka att springa på tårna. Och döm om min förvåning, det gjorde faktiskt mindre ont, men inte helt smärtfritt. Kanske ska jag försöka springa en eller två gånger i veckan i alla fall. Det är ju så avkopplande och meditativt! Och jag vill så gärna få springa och jag vill så gärna och innerligt få bli lite mindre i omfång, få lov och känna mig mindre svullo! Och jag ska lyckas, kanske inte med att nå min målvikt på tjugo veckor, men i alla fall inom tjugo veckor kanske gå ner hälften av det som jag önskar gå ner i vikt. Det är bara att kämpa, kämpa, kämpa...

- allt ska visst vara svart

För tillfället ska visst allt vara svart, vilket förefaller vara trendigt för tillfället. När till och med traditionella leksaker i trä som i princip har haft samma färgskala år efter år går över till att finnas i svart... ja, då går det för långt för mig!
Titta bara på bilderna här ovanför. Dessa leksaker brukar vanligtvis komma i rött utförande, men nu finns dem då som sagt även i svart. Men jag måste erkänna att jag tycker bättre om dem i rött. Beskyll mig gärna för att vara bakåtsträvande, konservativ, tråkig, icke trendig mm mm... jag tycker ändå att de var finare i rött! Känns bara löjligt trendigt när de är svarta, inställsamt på något sätt, precis som om de ska attrahera en annan målgrupp, någon som är mer inne och cool, än vanlig och kvalitetsmedveten.
Eller så försöker man med den svarta spisen hänga på det pågående jämlikhetstänkandet i samhället. Kanske vill småkillar hellre stå framför spisen och leka när den i svart, precis som deras pappor hellre lagar mat då det finns induktionshällar eller gashällar och andra coola tekniska prylar i vuxenköket!?

- helg i julens tecken

Denna helgen har sannerligen gått i julens tecken. I lördags kväll var jag och min dotter hemma hos en väninna. Vi pratades vid under dagen och bestämde att vi framåt kvällning skulle träffas och vara kreativa och skapa våra egna julkort. Vi hade en mysig och trevlig kväll med mycket pyssel och prat. Mina alster från kvällen har jag ännu inte förevigat på bild. Det kommer, jag lovar. Kanske lika bra att visa upp dem först när alla julkort för året är gjorda. Jag brukar faktiskt pyssla ihop egna kort, både till födelsedagar och jul. Det är riktigt kul att få skapa och kreera. Det lustiga är att jag aldrig riktigt vet hur ett kort ska komma att se ut i slutändan, utan jag skapar allt eftersom på något sätt. Men som jag nämnde, jag lovar att visa upp mina alster här.

Idag när det var 2:a advent har jag och min dotter varit hemma hos min syster och yngsta dotter och bakat. Vi bakade både lussebullar och pepparkakor med kristyr. Lussebullar gjordes på egen deg men pepparkakor bakades på köpt deg och även kristyren var köpt. Tur att det finns färdigt ibland så att man inte alltid behöver vara så himla helylle och duktig och göra allt från grunden!
Kolla in bilderna och se så goda lussebullarna ser ut och så fina pepparkakorna blev efter att tjejerna hade fått skapat egna mönster på dem. Man behöver inte alltid följa givna mallar...

Lussebullar

Pepparkakor med inspiration från smileysar och...

... alla pepparkakor måste inte ha traditionella former...

- så jobbigt

Inte fattade jag att det skulle vara så jobbigt att stå och "steppa" på den där träningssaken som jag köpte häromdagen. Men hallå... Efter 10 minuters steppande så går det bara inte mer, då är benen så slut så jag är bara tvungen att ta en paus och svetten, ja den fullkomligt rinner om mig. Jag trodde i min lilla värld att jag skulle stå och steppa i en ca 30-45 minuter i ett svep så får jag nu istället helt enkelt steppa i intervaller om 8-10 minuter per gång. Sen beroende på hur dagsformen är så får jag göra allt mellan 3 och 5 intervaller.
Jag kan ju bara hoppas och önska att det ger resultat. Det är inte kul att känna mig som en "svullo-bullo" bara för att jag har slutat röka. Inget vidare att gå och bära på en himla massa extra kilon. Känner mig helt enkelt inte riktigt hemma i min egen kropp längre. Vill bara bli av med alla extra kilon som har samlat sig på min kropp sen jag gav upp rökandet, men gärna ytterligare några kilon till. Enligt min syster så tar det ca 2 år för kroppen att stabilisera sig med vikt och sådant när man slutar röka... Det låter inte kul. Jag har absolut ingen lust att gå omkring och känna mig som en svullo under två år!

- ja, se det snöar...

...ja, se det snöar, det var ju roligt hurra... NOT! ...nu blir det vinter nu blir det vinter, som vi har önskat, hurra... NOT!

Tänk att det snöar igen, för andra gången inom loppet av en vecka! Det är ju helt otroligt. Och återigen har jag ett bildbevis på det. Måste bara berätta om en intressant iakttagelse jag gjorde då jag promenerade hem från kontoret. Till att börja med föll det stora, stora snöflingor rakt ner från ovan, dvs de föll vertikalt, du vet, såna Disney-films snöflingor. Med andra ord, ingen attack från sidan, utan ett lugnt och behagligt dalande, vilket antagligen tydde på lite vind. Men allt eftersom så krympte snöflingorna och ju mindre dem blev, desto mer började de även att attackera från sidan, istället för att falla lodrätt ner, vilket jag tolkade som att vinden tilltog. Så med andra ord kan man dra den slutsatsen att ju mer vind, desto mindre snöflingor och ju mer attackerar de oxå en från sidan och ju mindre vind resulterar i större flingor och snyggt fallande disney-snöflingor. Kul att göra empiriska studier ibland. :-)

Julgranen på Drottningtorget i Malmö

- blev glad idag

Blev så glad idag när det visade sig att Jonas Jacobsson, som håller på med sportskytte på elitnivå, fick Svenska Dagbladets Bragdguld. För visst är det en bragd att i OS ta tre guldmedaljer, så om man är handikappad och sitter i rullstol eller inte. Det är en bragd att vara så bäst, när det gäller som allra mest. I bragdjuryns motivering står bland annat: ”För bragdartad upphämtning till guld i Paralympics – en sann skyttekung”, och i det kan jag inget annat än att hålla med om.

- första advent

Nu är det då första advent och vi är bara fyra veckor före jul. Det känns helt overkligt. Att tiden kan gå så fort. Det känns som om det var sommar bara för några veckor sedan!

Min dotter och jag har varit på vinden och hämtat ner de första jul- och adventsdekorationerna. Även i år skapade vi en "annorlunda" adventsljusstake. Jag har lite svårt för de traditionella med mossa och så. Förra året hade vi en ljusstake i glas som vi fyllde med glasstenar och silvriga kulor och vita ljus. Men i år ville vi hitta på något annat. Och av en händelse och inventering av vad vi hade till hands så skapade vi tillsammans årets adventsljusstake. Bland julsakerna på vinden hittade vi en vit ljusstake för fyra ljus men även fyra, konformade röda ljus och nyligen inköpta julgransdekorationer i rött. Se det fina resultatet här bredvid!

Jag kan verkligen rekommendera att släppa kreativiteten fri och skapa en annorlunda adventsljusstake. Den måste inte alltid vara som den brukar och dekoreras med mossa.

- mindre roligt inköp idag

Ja, gud så tråkigt inköp jag blev tvungen att göra idag. Julen närmar sig och jag fick av någon underlig anledning en viss press på mig att städa mitt hem. Det är ju trots allt första advent idag. (Oj, vad tiden den bara springer iväg!)
Som sagt jag fick ett ryck och samlade ihop mig för att städa. Började i vardagsrummet med att damma av fönsterkarmar, element, bokhyllor, TV mm mm. Sen var det då dags för själva dammsugningen. Men se, det ville inte min gamla trontjänare till dammsugare, min nästan tjugo år gamla dammsugare. Den lät väldigt illa och började nästan omedelbart att lukta lite illa, åt branddofthållet... Inte så bra med andra ord. Så då var det inte mycket annat att göra än att kolla in NetOnNet på nätet för att se om de hade någon dammsugare till ett vettigt pris. Vilket de hade. Tur för mig! Lyckades locka min kära pappa att följa med mig för att dels hålla mig sällskap men även för att uttrycka sina synpunkter runt olika alternativ. Min pappa är sällan svår att övertala om man säger namnet NetOnNet. Detta är en av hans favoritbutiker, precis som det är för mig.
Vi hittade en dammsugare till ett någerlunda hyfsat pris. En dammsugare är egentligen alltid för dyr och det bara för att det är såååååå tråkigt att köpa en sån sak. Detta är ju inte ens pryl som är kul att använda och därför heller inte kul att inhandla. Men jag ska erkänna att det var lite roligare att använda denna nya än min gamla, avlagda numera döda. Så det har trots lite motgångar i starten blivit adventsfint i ett rum här hemma, i vardagsrummet. De andra rummen får jag ta allt eftersom nu i veckan. Vill hålla kväll nu!

- ny träningsmetod

Jag har ju inte kunnat springa på evigheter, vilket känns otroligt tråkigt. För mig betyder löpningen så mycket mer än bara att springa, att motionera, det ger mig även tid för meditation och återhämtning, ett sätt att rensa hjärnan, en stund för mig själv med bara mig och mina tankar, låta kroppen kämpa och streta....
Varför har då inte jag kunnat springa? Jo, av någon anledning får jag så ofattbart ont i mina vader, skenben, ankel, det smärtar i hela underbenet helt enkelt, men främst på framsidan. Förstår ej varför. Och det är inte samma ben varje gång, utan ibland är det det högra och ibland det vänstra. Det gör stundtals så ont att jag knappt kan stå på benen och helst vill jag bara gråta av smärta! Denna smärta kan även uppstå om jag går i riktigt rask takt, ja, så där snabbt så man flåsar och får upp ordentlig puls.
Försöker trots spring-nederlaget ändå röra på mig och detta gör jag tillsammans med en god väninna då vi är ute och går i rask takt. Det blir inte så ofta eftersom vi gör det endast den veckan som min väninna är barnledig och då tar vi en "prommis" bara två gånger. Så jag måste erkänna att jag har verkligen blivit försoffad! Visst att jag numera går till kontoret de dagar jag sitter där och även oftast går om det är så att jag ska till kunder inom Malmö. Men det är ju inte riktigt samma sak som att springa eller att ta en riktig power-walk på ledig tid.
Men nu ser ni, nu har jag köpt en liten träningssak som jag kan ha hemma! Undersökte först vad månadskort på gym kostar, men kom fram till att det är för dyrt i relation till att jag skulle kanske gå 2 gånger i veckan och skulle bara vilja använda vissa redskap, exempelvis en stepmaskin. Min chef var i och för sig beredd att betala årskostnaden på ca 5000 kronor, på det gymmet som ska öppna här i krokarna där jag bor, men jag tyckte det var för mycket pengar. Så istället inhandlade jag idag helt enkelt en liten mini-step-maskin, en så kallad "Twist & Shape, multiriktad trappmaskin"! Se bara på underverket här på bilden bredvid. Den är liten och nätt och står därför inte i vägen när det står framme, men även lätt att ställa undan. Denna har jag nu tänkt att stå och steppa på i princip varje dag, nja, i varje fall varannan dag.
Enligt informationen om denna lilla träningsmaskin så "stärker och formar man höfter, stuss och lår samtidigt som man bränner bort oönskad vikt". Visst låter det där förträffligt?! Jag får bara hoppas att jag inte gått på en bluff... Och jag hoppas innerligt att jag inte får ont i mina underben av denna typ av träning. Jag måste ju träna min kropp på något sätt annars slutar jag definitivt som en riktig "svullo" nu när jag inte längre röker. För det känns inte kul att känna varje kilo som lägger sig runt om på min kropp. Dessa kilo gör ju inte precis att jag blir glad och lycklig, utan jag känner mig snarare deppig och ledsen, men framförallt känner jag mig stor och klumpig... Absolut ingen rolig känsla, varken psykiskt eller fyskiskt! Men kanske med hjälp av denna stepmaskin så kan jag lyckas förbränna några kalorier varje dag!

- jag, min iPhone & iTunes rockar

Jag är fortfarande väldigt nöjd med min iPhone. Något som jag inte tidigare brukade syssla med då jag hade andra typer av mobiler var att hämta ner program, spel och sånt, eftersom det oftast är så omständligt. Men med en iPhone är det löjligt enkelt ju. Bara att ansluta telefonen till mac:en, iTunes öppnas och där finns alla dessa små "app" tillgängliga att ladda iPhone:en med. Och en hel del är gratis och visst en del av dessa gratisprogram är ju inte mycket att ha. Men jag lever efter devisen att gratis alltid är godast och har därför snokat fram en del vettiga gratisprogram som jag har laddat min iPhone med. Det är en hel del spel, alltid bra att ha för att fördriva tiden med ibland. Exempelvis tycker jag att det är väldigt avkopplande att lösa Sudoku och även lägga patiens.
Men jag har faktiskt även hittat en antal nyttoprogram. I mitt egenhändigt skapade collage här ovanför ses en del av alla de program som min iPhone numera är utrustad med. (ja, jag vet, collaget är inte alls så proffsigt som när min dotter gör det!) Två av programmen har jag faktiskt köpt för en billig peng. Programmen kostar allt från 1 dollar och uppåt och de flesta ligger mellan 7 och 50 spänn per styck. Programmen jag köpte heter Fast Notes och Shopping List och kostade inte mer än 7 kronor styck. Just Shopping List är jag såååå nöjd med! ;-) Det är helt enkelt en digital inköpslista, vilket passar mig utmärkt, för då har jag alltid min "handlelista" med mig, plus att så fort något tar slut i skåpen kan jag skriva in det i min lista. Inte heller att förringa, så har jag ju ofta min babblande dotter med mig i affären, som då skapar kaos i min hjärna, vilket i sin tur leder till att jag har svårt att komma ihåg vad som behöver handlas, och den där "analoga" inköpslistan ligger ju såklart kvar där hemma på köksbordet. Men så ser inte mitt liv ut längre! :-)
I programmet finns från början ett antal varor att välja mellan, men givetvis går det att lägga till egna. Se på bilden här till ovanför så ser du hur jag menar. Såklart är programmet på svenska, även om bilderna här är på engelska. Men hela detta förfarande är så smidigt! Jag är så nöjd! Jippie! Äntligen ska jag kanske få ordning på alla varor som plötsligt bara är slut och kan inte av någon anledning kommas ihåg att inhandlas på nytt! Vissa saker är ju sällan-köp-varor, exempelvis maskindiskmedel, och det är bara så svårt att komma ihåg att det måste inhandlas. Men nu är det busenkelt, för nu skriver jag ju bara in det på min lista redan när det börjar ta slut, inte när det är slut. Bra va´?

Efter att i förra veckan ha kollat på SVT-Morgonprogram när de hade ett inslag om hur man snabbt och enkelt kan köpa musik via exempelvis iTunes, så bestämde jag mig förra helgen för att verkligen kolla upp detta. Också en av anledningarna till att jag proppade iPhone:en full med program. Så nu har jag kommit till den insikten att det är ju faktiskt busenkelt att köpa musik från iTunes plus att det är ju billigare oxå, än att köpa i traditionell affär. Visst, jag får inget tjusigt fodral och så, men behöver man det egentligen? Viktigast är ju trots allt innehållet, dvs musiken. Jag är förhållandevis dålig på att köpa musik och det beror mest på att jag aldrig kommer på vad jag skulle vilja köpa för musik, då jag äntligen stiger in i en musikaffär. Då får jag nästan panik, det finns ju så mycket att välja på som bara anfaller mig, så jag får helt enkelt beslutsvånda och inget blir köpt (får man önska tillbaka gamla Östtyskland igen?). Nu kan jag däremot köpa musik precis när som helst då det passar mig och när jag kommer på att det är något visst jag skulle vill ha. Då när jag ändå botaniserade i iTunes utbud, förra helgen, så passade jag på att köpa ett album, Queen - Greatest Hits, för strax under sextio pix. Mycket billligt! Och du ska tro att jag har njutit då jag har varit ute och "prommat" i veckan. "We will, we will, rock you..." sjunger Queen i mina öron och jag kan säga att jag, min iPhone och iTunes rockar bra tillsammans!

- kreativt arbete av min dotter

Jag måste säga att min lilla lintott här hemma har ett kreativt sinne. Jag säger bara, hur många 11-åringar sitter i Adobe Photoshop och skapar egna bilder och collage? Min 11-åring gör i alla fall. Och återigen råder denna "barnsliga" orädsla för att göra fel, precis som med fotograferandet, det som vi vuxna så många gånger lider av. Vi vuxna fokuserar mer på att göra rätt saker på rätt sätt, så rädda att göra fel, enligt vuxna normer och outtalade regler, istället för att göra det som förefaller eller känns rätt. Barn däremot, de bara gör, känner inga hämningar, har ingen rädsla för nyheter eller det okända, utan de gör som de vill, testar och provar. Säkert också därför deras kreativa skapande träffar så rätt, de ser inga hinder, ser inget som säger dem hur det ska vara, utan de bara skapar! Sen kommer vi vuxna och petar och förstör, talar om hur man ska eller bör göra något eller hur något ska se ut och det är verkligen bara vuxna som kan döda ett barns kreativitet!
Vill dela med mig av dotters senaste alster, ett collage av ett antal bilder som hon själv har tagit som hon sedan har sammanfogat till en enda stor bild med hjälp av Photoshop. Hon har gjort ett flertal collage men detta är det senast gjorda och det tillkom så sent som i helgen. Se själv resultatet här nedanför. Visst är det fint! Jag kan inte låta bli att vara en stolt moder, trots att det stundtals kommer tråk-jobbiga samtal från skolfröken, med tanke på gårdagens inlägg! :-)

(Klicka på bilden för att se en större version.)

- att få samtal från fröken

Att som förälder få samtal från barnets skolfröken (eller ska det i det jämlika samhället snarare heta lärare...?) känns aldrig bra. Och att jag, som har fått ett antal under åren som har gått sedan min dotter började skolan, tycker inte att det känns enklare eller bättre för det. Min dotter är ju en tjej med skinn på näsan, överdrivet envis, stort behov av självhävdelse (dvs tro inte att du kan sätta dig på mig och trycka ner mig i skorna inte...), orädd för konflikter, stort rättvisepatos etc och då kan ni kanske förstå att dessa egenskaper lätt kan leda till de mest tråkiga situationerna i grupperingar med idel barn. Barn är inte ju inte riktigt rustade ännu att kunna tackla svåra och bråkiga situationer, det krävs en viss mognad för att lösa konflikter på ett civiliserat sätt, en mognad som inte alla vuxna heller uppnår. Och mitt barn är inte bättre än andra barn. Men en väldigt god egenskap hos mitt barn, är att hon i alla fall aldrig sticker under stol med vilka dåliga handlingar hon har utfört. Däremot kan hon i trängda situationer bli så frustrerad så att det slutar med att hon lappar till sin antagonist! Och det är ju definitivt mindre bra! Att lösa en konflikt med nävarna brukar inte vara av godo. Man ska ju inte slåss, plus att det anses ännu "fulare" om en flicka slåss! Trots att vi lever i ett jämlikt samhälle så finns det vissa handlingar och beteenden som inte får suddas ut... bl.a att tjejer ska inte slåss, svära, ta sig en riktig bläcka eller ha sex med någon för stunden! Ja, ja...
Vad jag ville komma till, är att jag idag fick ett sånt där "tråk-jobbigt" samtal från min dotters fröken. Det gällde att min dotter inte hade hörsammat vad fröken hade bett henne att göra, dvs att inte klottra på ett löspapper som de skrev en engelsk diagnostisk test på. Min prepubertala dotter (det bör tilläggas att hon just nu innehar alla attribut för trulig tonåring) fick för sig att hon fattade nada av vissa av uppgifterna på pappret och beslöt sig därför att skriva dit det, även om hon hade svarat på uppgiften. Ologiskt, jag vet! Men är man så himla logisk när hormonerna i kroppen inbillar sig att de deltar i ett kombinerat 100-meters- och maratonlopp omvartannat?! Detta klottrande resulterade alla fall i att min dotter och fröken hade en kamp om att min lintott skulle sudda ut klottret från pappret, vilket hon fullkomligt vägrade, vilket i sin tur ledde till en tråkig situation mellan dem båda. Min dotters fröken ringde därför mig och undrade om inte jag borde söka hjälp för min dotter, med anledning av hennes humör... Detta var ju trots allt andra gången inom loppet av en vecka som min dotter hamnat i tråk-situation! Men hallå.... Excuse, me!
Visst har hon humör och visst är hon envis och trulig stundtals och hamnar lätt i tråkiga situationer, men från det till att behöva hjälp känns allt för långt för mig. Hör det inte alla tonåringar till att testa gränser och hävda sin rätt och ha attityden om att ingen ska komma och bestämma över dem! Så var i alla fall jag som tonåring så jag har full förståelse för min dotters beteende, däremot så brukade jag inte slå på andra, där skiljer vi oss år. Men å andra sidan så var jag nog allt 13-14 år innan jag började bli sådär tonårsbesvärlig som min dotter är nu redan vid elva. Och jag inbillar mig att som 13-14-åring är man något mer mogen än 11 och just därför också förstår att det inte löser något att utdela en rak höger.
Det verkar som att vi idag har mindre tolerans för dem som inte följer det mönster som vi förväntar oss att alla ska följa. När ett barn, som min dotter, bara är elva år uppför sig som en tonåring och samtidigt är orädd för vuxna och vågar argumentera, men även tar en konflikt med jämnåriga och ifrågasätter saker och ting, ja, då är det något dåligt. Jag kan då inte låta bli att vara en "dålig" förälder att uppmuntra min dotters egenskap och personlighet att våga vara den hon är, våga stå för vad hon tycker, våga ifrågasätta då andra gör orätta saker, men jag talar däremot med henne om att man kan hantera situationer på andra sätt och även uttrycka sig på ett sådant vis så att man slipper hamna i tråkiga situationer.

- min dotters fotograferande

Tänkte att jag skulle dela med mig av min dotters fina bilder som hon har tagit med sin egna digitalkamera som hon fick av mig då hon fyllde 11 år i maj. Inför sin födelsedag frågade jag henne vad hon önskade sig och det enda som hon ville ha var just en digitalkamera. Ja, faktiskt, inte en enda sak till nämnde hon. Min dotter har sällan långa och omfattande önskelistor, vilket är skönt för min plånbok. Vet ej riktigt varför hon inte har önskelistor långa som toarullar, men hon är liksom inte den "hagalna" typen. Däremot, är det något hon verkligen vill ha, ja, då ger hon sig inte förrän hon har fått det. Och just därför så fick det då bli en digitalkamera när hon fyllde år.

Nu efter att ha haft en "vanlig" digitalkamera i sin ägo i ett halvår så har hennes kamerakrav ökat och nu pratar hon ofta om att hon vill ha en digital systemkamera.... Nja, det får nog dröja några år innan hon kan få en sådan.
Jag tycker om att hon som det barn hon är hittar motiv som kanske en vuxen inte alltid får för sig att fotografera. Kanske är det så det blir när man har en just en digitalkamera, man kan ju ta hur många bilder som helst, finns ju inga framkallningskostnader. Plus att de bilder som har blivit alldeles kassa är det bara att trycka på "delete". Men här kommer i alla fall en del av alla hennes fina bilder som hon tog då vi var på Kreta. Håll till godo och njut över ett barns fria val att avbilda sin omgivning!