- filmtajm och tårar föll

Idag var inte vädret så strålande som igår och jag kände inte alls för att vara duktig och effektiv utan beslöt mig för att under några timmar ligga och skrota i soffan med en film. Jag har ju Telia Digital TV och kan därför hyra film precis när det passar mig så jag slängde mig i soffan med fjärrkontrollen i högst hugg. Bläddrade fram och tillbaka i filmbiblioteket och valet föll på Jan Troells film "Maria Larssons eviga ögonblick". Jag valde den inte för att Mikael Persbrandt är med, vilket kanske en del får för sig att tro. Nu tillhör inte jag den skara kvinnor som blir mjuk i knäna när jag ser Persbrandt. Nej, jag valde denna film eftersom den utspelar sig i Malmö och det är alltid kul att se film som är inspelad på platser som man kan känner igen.
Efter att ha sett filmen kan jag mycket väl förstå varför den fick så många guldbaggar på årets Guldbaggegala i januari. Filmen utspelar sig i början av 1900-talet i Malmö och en kvinna, Maria Larsson, spelad av Maria Heiskanen, vinner en kamera på ett lotteri. Maria är gift med en riktig suput, Sigge, spelad av Persbrandt, som hon har ett stort antal barn med. Filmen handlar om hur livet gestaltar sig för Maria då hon upptäcker tjusningen med att fotografera. Handlingen och stämningen i filmen är känslosam och jag fällde några tårar vid ett flertal tillfällen. Om du inte har sett filmen så rekommenderar jag dig verkligen att se den.
Det hör till saken att Maria Larsson är ingen fiktiv person utan hon har levt på riktigt och att hon trots fattigdom, det samtida patriarkaliska samhället, mängden barn och gift med en suput hade möjligheten att ägna sig åt fotografering och hade öga för att fånga rätt motiv. Hon fotograferade händelser och personer i hennes egen närmiljö såsom grannar och familj, vilket då har givit en form av tidsdokument över hur livet kunde te sig för en fattig arbetarhustru vid den tiden.