- Midsommardag

Det blev midsommarfirande trots allt. Helt utan flera veckors planerande! Se, min metod funkar den med, man behöver inte alltid överplanera allt för att det ska bli enligt traditioner och därtill trevligt! :-) Oftast är det ju så när man inte överplanerar så har man heller inte så höga förväntningar på vad som ska hända och därför heller inte så stor önskan om att de måste infrias. Min melodi är att låta saker och ting hända så som de händer, inte forcera allt för mycket.
Min vän bjöd hem mig till hennes familj och det blev allt vad en midsommar kan erbjuda. Och då syftar jag bara på de trevliga delarna, dvs ingen överfylla, inga slagsmål, inga äktenskapliga scener och så. Utan trevligt sällskap, god mat, glada barn (som tagna ur en reklamsnutt - såna stunder är få, så det gäller att lägga dem på minnet!), mycket jordgubbar (vad annars?), inget regn (bara det!). Vad mer kan önska av en midsommarafton?

Vad gör man egentligen en midsommardag? Hmm... att ligga i sängen och läsa en bra bok kändes som en god idé tills min dotter påpekade "Mamma, mattan i vardagsrummet är väldigt smutsig!". Suck! Smack, där satt det dåliga samvetet som på beställning, bara för att jag inte anser att städning är den roligaste sysselsättningen jag kan ägna mig åt då jag är ledig! Många gånger undrar jag hur andra människor överhuvudtaget får tid över för att upprätthålla ett skinande hem. Det är för mig en hemlighet! Kan någon ge mig nyckeln till den gåtan? Eller är det bara så simpelt att de betalar någon för att göra det? Eller kanske är det så att de är några städfachister som hellre håller i en dammsugarslang än i en god bok? Men visst man kan ju kombinera dammsugare och god bok om man laddar in en ljudbok i iPod:en, men på något sätt så tränger dammsugarens olidliga ljud igenom uppläsarens röst, vilket förtar trevligheten med ljudboken. Har ännu inte kommit fram till vad jag ska göra, vilket ledde till att jag varken läser en god bok eller drar fram med den tystnadsförstörande "snabeln". Drabbades helt enkelt av ett handlingsförlamande tillstånd som sliter mig mellan två beslut. Ska jag vara dygdig och ordentlig och städa mitt hem eller slapp och slö och njuta av min ledighet med en god bok? Eller helt enkelt välja ett tredje alternativ, som att exmeplevis spela Wii med min dotter? Framtiden får avgöra, när handlingsförlamningen har släppt. Men det lutar mot städningen, tyvärr. Man anses ju av någon konstig anledning vara en bättre människa och mamma om man har ett rent hem plus alltid har nybakade bullar färdiga än om man är beläst eller spelar Wii med sitt barn!?