- mormors födelsedag

Idag är det min mormors födelsedag. Men det vet mormor inte. För precis en vecka sedan gick hon bort. Nu finns hon inte här längre hos oss och kan inte längre vara närvarande och bli firad på sin födelsedag. Hon har i sinnet inte funnits hos oss under en längre tid, men hon har ju trots allt ändå funnits där, även om hon inte varit medveten om att vi varit omkring henne. Det gör ont att känna att hon aldrig mer kommer att vara här. Min mormor som alltid lagade så god mat, hon är en bullmamma personifierad och även en typisk äta-söndags-stek-mormor. En mormor som stack till mig som liten en peng i handen när mamma inte såg och sa: "här får du en liten slant att snålla för" (snålla var mormor ord för att handla godis).

När jag var liten bodde mormor och morfar fortfarande här i Malmö och då inte så långt härifrån där jag bor nu, de bodde på Katrinelund. Här om dagen var jag ute och sprang här inne i stan istället för ute på mjukbaneområdet på grund av tidsbrist. När jag var på hemväg efter joggingrundan kom jag springande så att jag såg huset som de tidigare bodde i, och ja... då bara brast det! Sorgen och saknaden gjorde sig påmind och tårarna trängde fram där jag joggade på trottoaren. Sorgen är obarmhärtig, den anfaller när som och hur som och det går inte att värja sig från den känslostorm som uppstår när det drabbar en. Viktigt är att låta den komma och inte kämpa emot. Min mormor kommer ju alltid att finnas kvar hos mig i mina minnen och det känns fint.
Det känns bra att veta att både morfar, min mamma och min äldsta moster satt vid mormors säng då hon somnade in. Hon var i alla fall inte ensam, de som stod henne närmast fanns hos henne då hon sa farväl till den levande världen. Hej då, mormor, jag tänker på dig, du finns hos mig och jag finns hos dig!
Bilden med en Sankt Paula är en "hyllning" till min mormor, för hade min mormor varit en blomma så hade hon varit en Sankt Paula. Alltid hade hon dessa krukväxter i sitt kök, oavsett var hon har bott.