Jag har aldrig under alla mina år, snart tolv, som förälder stött på några direkta problem med "offentligheten" med att jag är en sk ensamförälder. Det hör till saken att jag aldrig har ansökt om sk enskild vårdnad, eller vad det nu heter när man är ensamt ansvarig för sitt barn, eftersom jag har inte riktigt sett att det finns en anledning till det.
Min dotters pappa valde redan tidigt att inte ta något ansvar för sitt barn och effekten av att jag eventuellt ansökte om enskild vårdnad skulle ju inte öka hans ansvarskänsla. Lika lite som att jag skulle kunna lyckas med att tvinga vår dotter på honom. Ville han inte, så ville han inte och detta är inte något jag säger i en form av uppgivenhet utan det är ett krasst konstaterande. Han var då, vid vår dotters födelse, (antagligen) överdrivet ansvarslös och hade säkert sina randiga och rutiga skäl till varför han handlade så som han gjorde. Vi har fram till dagens datum inte hört ett ljud från honom.
Jag är definitivt inte typen som "hänger" någon annan för att man inte alltid agerar som man borde, inte står för sina handlingar eller agerar moget och ansvarsfullt. Mitt fokus lägger jag hellre på att själv göra saker så bra som jag möjligtvis kan, och i detta fall går det ut på att fungera som en bra förälder och förebild för min dotter, då hon befinner sig i avsaknad av en av två föräldrar.
Nu har jag då tänkt att min dotter ska få gå på en friskola i Lund från och med sjätte klass. I förra veckan damp ansökningshandlingarna till vald skola ner i brevlådan och jag öppnade och läste glatt... tills jag nådde fram till partiet där man ska fylla i sin signatur... Där står följande att läsa: "Elevens båda vårdnadshavare ska underteckna antagningsbeskedet. Har en förälder enskild vårdnad skall detta styrkas med personbevis eller dom. Om inte dom eller personbevis bifogas denna bekräftelse - eller skickas in separat till nedanstående adress - senaste xx månad kommer platsen att erbjudas annan sökande". Hoppla! Det var ord och inga visor! Vad gör jag nu. I praktiken är jag ensam vårdnadshavare och har varit så sedan tolv år tillbaka i tiden. Men inte har jag detta på papper!? Eller?
Ska kanske ta och slå en pling till, vad heter det nu...? Fick faktiskt fråga en väninna! Det heter Familjerätten, sådär ja! Sagt och gjort, sökte upp familjerätten på nätet, men ha-ha.. Vad trodde jag? Inte kan man ju nå dem hur som helst! Oh, no! Telefontid vardagar 08.00-09.00! Detta är en av alla anledningar varför jag undviker att behöva ha kontakt med offentliga institutioner! Service vet dem inte vad det är!
Jag valde att istället ringa skolan som jag önskar att min dotter ska börja på till hösten. Fick omedelbart kontakt med rektorn, en friskola, därför direkt kontakt - har aldrig fått direkt kontakt med rektor på nuvarande kommunala skola. Rektorn på skolan hade aldrig tidigare haft ett liknande fall, men bad mig att skicka in ansökningshandlingar i tid och bad mig även skriva en notering om att jag varit i kontakt med henne och hon skulle göra det samma.
Jag var så fräck att jag åter frågade min väninna med stor kunskap av de sociala instanserna i vårt samhälle om hon kanske har kontakter på familjerättsbyrån. Visst hade hon det. Både direktnummer och namn kunde hon ge till mig. Jag ringde upp och lämnade meddelande på svararen och kan ni tänka er… cirka en timme senare ringer faktiskt personen mig och vi hade, ur min synvinkel, ett givande samtal.
Eftersom min dotters pappa och jag inte var gifta vid min dotters födelse blev jag automatiskt vårdnadshavare medan hennes pappa skulle ha ansökt om detta, vilket han då inte gjorde. Skulle han ha gjort det så hade jag definitivt inte förvägrat honom delaktighet i hans dotters liv och leverne. Den slutsats som jag och tjänstemannen på Familjerätten kunde dra var att jag, med anledning av att det aldrig från faderns sida har ansökts om vårdnad, är ensam vårdnadshavare. Detta bör jag kunna få svart på vitt genom att hämta ut personbevis för min dotter från Skatteverket. Puh! Nu var detta utrett!
Jag hade mer än gärna välkomnat ytterligare en närvarande förälder. Om inte så hade det besparat mig sådana här tråkiga händelser som blir omständiga att lösa. Nu är i alla fall frågan om jag är ensam vårdnadshavare eller inte utredd och min dotter kommer att kunna börja på den skola som hon vill efter sommarlovet.
Min dotters pappa valde redan tidigt att inte ta något ansvar för sitt barn och effekten av att jag eventuellt ansökte om enskild vårdnad skulle ju inte öka hans ansvarskänsla. Lika lite som att jag skulle kunna lyckas med att tvinga vår dotter på honom. Ville han inte, så ville han inte och detta är inte något jag säger i en form av uppgivenhet utan det är ett krasst konstaterande. Han var då, vid vår dotters födelse, (antagligen) överdrivet ansvarslös och hade säkert sina randiga och rutiga skäl till varför han handlade så som han gjorde. Vi har fram till dagens datum inte hört ett ljud från honom.
Jag är definitivt inte typen som "hänger" någon annan för att man inte alltid agerar som man borde, inte står för sina handlingar eller agerar moget och ansvarsfullt. Mitt fokus lägger jag hellre på att själv göra saker så bra som jag möjligtvis kan, och i detta fall går det ut på att fungera som en bra förälder och förebild för min dotter, då hon befinner sig i avsaknad av en av två föräldrar.
Nu har jag då tänkt att min dotter ska få gå på en friskola i Lund från och med sjätte klass. I förra veckan damp ansökningshandlingarna till vald skola ner i brevlådan och jag öppnade och läste glatt... tills jag nådde fram till partiet där man ska fylla i sin signatur... Där står följande att läsa: "Elevens båda vårdnadshavare ska underteckna antagningsbeskedet. Har en förälder enskild vårdnad skall detta styrkas med personbevis eller dom. Om inte dom eller personbevis bifogas denna bekräftelse - eller skickas in separat till nedanstående adress - senaste xx månad kommer platsen att erbjudas annan sökande". Hoppla! Det var ord och inga visor! Vad gör jag nu. I praktiken är jag ensam vårdnadshavare och har varit så sedan tolv år tillbaka i tiden. Men inte har jag detta på papper!? Eller?
Ska kanske ta och slå en pling till, vad heter det nu...? Fick faktiskt fråga en väninna! Det heter Familjerätten, sådär ja! Sagt och gjort, sökte upp familjerätten på nätet, men ha-ha.. Vad trodde jag? Inte kan man ju nå dem hur som helst! Oh, no! Telefontid vardagar 08.00-09.00! Detta är en av alla anledningar varför jag undviker att behöva ha kontakt med offentliga institutioner! Service vet dem inte vad det är!
Jag valde att istället ringa skolan som jag önskar att min dotter ska börja på till hösten. Fick omedelbart kontakt med rektorn, en friskola, därför direkt kontakt - har aldrig fått direkt kontakt med rektor på nuvarande kommunala skola. Rektorn på skolan hade aldrig tidigare haft ett liknande fall, men bad mig att skicka in ansökningshandlingar i tid och bad mig även skriva en notering om att jag varit i kontakt med henne och hon skulle göra det samma.
Jag var så fräck att jag åter frågade min väninna med stor kunskap av de sociala instanserna i vårt samhälle om hon kanske har kontakter på familjerättsbyrån. Visst hade hon det. Både direktnummer och namn kunde hon ge till mig. Jag ringde upp och lämnade meddelande på svararen och kan ni tänka er… cirka en timme senare ringer faktiskt personen mig och vi hade, ur min synvinkel, ett givande samtal.
Eftersom min dotters pappa och jag inte var gifta vid min dotters födelse blev jag automatiskt vårdnadshavare medan hennes pappa skulle ha ansökt om detta, vilket han då inte gjorde. Skulle han ha gjort det så hade jag definitivt inte förvägrat honom delaktighet i hans dotters liv och leverne. Den slutsats som jag och tjänstemannen på Familjerätten kunde dra var att jag, med anledning av att det aldrig från faderns sida har ansökts om vårdnad, är ensam vårdnadshavare. Detta bör jag kunna få svart på vitt genom att hämta ut personbevis för min dotter från Skatteverket. Puh! Nu var detta utrett!
Jag hade mer än gärna välkomnat ytterligare en närvarande förälder. Om inte så hade det besparat mig sådana här tråkiga händelser som blir omständiga att lösa. Nu är i alla fall frågan om jag är ensam vårdnadshavare eller inte utredd och min dotter kommer att kunna börja på den skola som hon vill efter sommarlovet.
Inlägg
Du skriver bra!
SvaraRaderaKram
/L